Riskanalys för Kyl- och Värmepumpar

Riskanalys för kyl- och värmepumpar

Allt fler i branschen börjar arbeta med naturliga köldmedier och med det kommer frågor kring riskanalyser. Vad innebär det egentligen att göra en riskanalys? Vem är ansvarig? Och hur påverkar valet av köldmedium processen?

I detta avsnitt av 1,5 grader gästas vi av Isabella Schreiter och Simon Johannesson från teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren. Tillsammans med Andreas Bäckäng, VD på Enrad, går de igenom hur riskanalyser fungerar och berättar varför det inte behöver vara så komplicerat som många tror.

Lyssna på avsnittet eller läs sammanfattningen.

Varför ska man göra en riskanalys?

Isabella Schreiter, civilingenjör i riskhantering på Bengt Dahlgren, förklarar att man gör en riskanalys för att hålla koll på och kunna förebygga risker i sin verksamhet.

Oavsett om du är fastighetsägare eller verksamhetsutövare som ska installera en kylmaskin vill du veta att du inte sätter människor i byggnaden i fara. Säkerhetsåtgärder som brandcellsgränser eller gaslarm kostar förstås pengar, men priset för en olycka kan vara väldigt mycket högre. Man ångrar aldrig att man gjort en riskanalys, säger Isabella.

Vanligt missförstånd om naturliga köldmedier

Andreas lyfter en vanlig farhåga i branschen: att naturliga köldmedier skulle kräva omfattande extra åtgärder och säkerhetslösningar jämfört med syntetiska alternativ. Men så är det inte. Riskanalysen ser i grunden likadan ut oavsett vilket köldmedium man använder.

Enrads maskiner är dessutom konstruerade för att fungera som egna maskinrum med inbyggda säkerhetslösningar. Detta förenklar både installationen och den löpande driften.

Andreas betonar att de medvetet bygger in omfattande säkerhetsfunktioner i sina maskiner, även om det innebär en något högre produktkostnad. Fördelen är att det blir mycket enklare och säkrare för slutanvändaren att arbeta med maskinerna i det dagliga.

Vem är ansvarig för riskanalysen?

Den som äger anläggningen bär ansvaret, oavsett om det är fastighetsägaren eller verksamheten i byggnaden. Riskanalysen kräver dock specifik kompetens. Isabella påpekar att det behövs kunskap om både systemet och riskhanteringsprocessen, vilket är anledningen till att man ofta anlitar en extern riskkonsult.

Simon, som är brandingenjör och specialist på processrisker, ser flera fördelar med att ta in extern hjälp. Man får nya perspektiv och kan dra nytta av erfarenheter från andra projekt, något som är svårt att uppnå om man gör riskanalysen själv.

Lagkrav och direktiv – vad styr riskanalysen?

Det finns flera lagar och direktiv som styr arbetet med riskanalyser för köldmedier. Arbetsmiljöföreskrifterna kräver att man ska hantera sina kemiska risker, och tryckkärlsdirektivet ställer krav på säker konstruktion av trycksatta anläggningar. När det gäller brännbara gaser som propan och ammoniak kommer även ATEX-direktivet in, som syftar till att förebygga uppkomsten av explosiv atmosfär. Utöver detta finns EU-standard och Svensk Kylnorm som anger specifika krav för kyl- och värmeanläggningar.

Simon förklarar att kraven varierar beroende på vilket köldmedium man använder. Koldioxid innebär främst kvävningsrisk och köldskador. Propan har brännbarhet och kvävningsrisk. Ammoniak har både brännbarhet, kvävningsrisk och toxicitet – och kräver även konsekvensmodellering där man måste kolla på spridningsområde av giftighet. Men oavsett köldmedium handlar det om att förebygga risker och se till att anläggningen är säker.

Så går en riskanalys till

Isabella beskriver processen steg för steg. Man börjar med att titta på maskinen: vilken modell är det, hur stor är fyllnadsmängden, vad är det för köldmedie och hur klassificeras det?

Sedan samlar man in information om platsen där maskinen ska stå och maskinrummets utformning. Hur stort är rummet och hur kommer man dit? Finns det brandcellsgränser? Ventilationen granskas noggrant, både befintliga system och möjligheten att installera nödventilation vid behov. Det behövs också tillräckligt utrymme för service och underhåll, och helst ska det finnas en utrymningsväg direkt ut i det fria.

Man inventerar vad som redan finns i rummet, som elskåp eller ventilationsaggregat som kan påverka brandsäkerheten. En viktig fråga är tillgängligheten – Isabella betonar att maskinrum helst endast ska vara tillgängliga för utbildad personal och att antalet personer som har tillträde bör begränsas.

Efter detta bedömer man förutsättningarna: är det överhuvudtaget möjligt att placera maskinen här och vilka säkerhetsåtgärder behövs?

Gör riskanalysen tidigt

Simon betonar att det är viktigt att göra riskanalysen tidigt, oavsett om det handlar om nybyggnation eller installation i befintlig fastighet. Det största misstaget kostnadsmässigt är att vänta för länge med att ta in riskanalytiker. All riskhantering bör starta så tidigt som möjligt i projektet, annars kan det bli stor påverkan på både tid och pengar.

Hur bedöms riskerna?

I riskbedömningar väger man sannolikhet mot konsekvens. Isabella förklarar logiken bakom: Om något både händer ofta och kan få allvarliga följder prioriteras det högt. Samtidigt kan händelser som är sällsynta och har lindriga konsekvenser hamna längre ner på listan. Det handlar om att göra kloka prioriteringar av vilka åtgärder som behövs först.

Enligt Simon finns det två alternativ:

Kvalitativ bedömning: Experter uppskattar sannolikhet och konsekvens baserat på erfarenhet.

Kvantitativ bedömning: Man beräknar risker genom simuleringar. För ammoniak modellerar man till exempel spridningsområden vid olika utsläppsscenarier för att se var det finns risk för dödsfall, allvarliga skador eller lindriga skador.

En riskanalys är aldrig "klar"

Simon säger att en riskanalys inte är något man gör en gång och sedan glömmer. När förutsättningarna ändras måste analysen uppdateras. Det kan handla om nya lärdomar från branschen, förändringar i byggnaden, eller helt enkelt att det börjar samlas pärmar och annan förvaring i maskinrummet som inte fanns där från början.

Konsekvenserna av att inte ha gjort en riskbedömning kan bli allvarliga om något händer. Dessutom visar en välgjord och uppdaterad riskanalys att man tagit sitt ansvar.

Vad blir resultatet?

Riskanalysen mynnar ut i en rapport som beskriver maskinens och rummets förutsättningar, vilka risker som identifierats, hur de ska hanteras, samt en bedömningsmatris för sannolikhet och konsekvens.

Slutligen får man en konkret åtgärdslista. Typiska åtgärder kan vara att skyltar ska sättas upp, att riskbedömning ska göras innan heta arbeten, var säkerhetsventil ska dras, om brandcellsgräns behöver byggas och att en nödlägesplan ska finnas.

Ta kontroll över riskerna – du kommer sova bättre

Riskanalyser behöver inte vara det krångliga moment många drar sig för. Andreas betonar att det viktigaste är att faktiskt ta ansvar och göra jobbet. Första gången känns alltid utmanande, men det blir smidigare för varje projekt.

Isabella understryker återigen vikten av tidig start. Helst ska man göra riskanalysen redan i projekteringsfasen eller till och med ta fram förstudier som ger vägledning innan man kommit för långt i planeringen.

Simon lyfter också en viktig psykologisk aspekt: Det finns en trygghet i att ha gjort analysen och veta att man har kontroll över riskerna. Man sover helt enkelt bättre om natten när man vet att säkerhetsfrågorna är omhändertagna, säger han.

Framtiden – erfarenheten växer

Andreas är övertygad om att osäkerheten kring naturliga köldmedier kommer att minska stadigt. Visserligen väcker de fler frågor än de syntetiska alternativen i början, men när branschen får lite mer tid på sig kommer alla att ha hittat sina rutiner och kan benchmarka sina lösningar. Mycket av det som idag kräver individuell bedömning och expertis från fall till fall kommer bli mer standardiserat och enklare att hantera.

Isabella och Simon bekräftar bilden från sina egna erfarenheter på Bengt Dahlgren. De har gjort ett stort antal riskanalyser för kylmaskiner och märker tydligt hur varje nytt projekt går smidigare. Kunskapen växer, man lär sig av andras lösningar, och metoder som fungerar väl sprids i branschen.

Vill du veta mer om riskanalyser för kyl- och värmepumpar?

Lyssna på hela podden med Isabella, Simon och Andreas där de går in på ännu fler detaljer om riskhantering och säkerhet.

Har du frågor om riskanalyser eller säkerhet kring naturliga köldmedier? Vi på Enrad har över 15 års erfarenhet och svarar gärna på dina frågor. Maila oss på info@enrad.se