Vad är status gällande förslaget att förbjuda PFAS?

Vad är status gällande förslaget att förbjuda PFAS?

Det har gått över två år sedan vi först diskuterade EU:s förslag om att förbjuda PFAS-ämnen i vår podd 1,5 grader. Men vad har hänt sedan dess? Kommer det ett totalförbud eller bara ett urvattnat förslag?

Det har varit oroväckande tyst från EU samtidigt som larmen om PFAS duggar allt tätare, inte bara i Sverige utan över hela världen.

I poddavsnittet "Vad är status gällande förslaget att förbjuda PFAS?" gästas vi av Audun Heggelund från norska Miljødirektoratet och Andreas Bäckäng, VD på Enrad. De diskuterar vad som hänt med PFAS-förslaget och varför processen tar så lång tid.

Lyssna på avsnittet eller läs våra sammanfattande insikter från deras samtal.

Vad är PFAS och varför är det så problematiskt?

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser – en grupp på över 10 000 olika syntetiskt framställda kemikalier som inte förekommer naturligt. Audun förklarar att PFAS kallas för evighetskemikalier eftersom de kan stanna kvar i miljön i upp till 10 000 år.

Hälsoeffekterna av PFAS kan vara allvarliga. Audun berättar att exponering kan ge sämre immunförsvar med ökad infektionsrisk, sämre effekt av vacciner, leverskador, metabola problem inklusive högt kolesterol och vissa PFAS-ämnen har visat sig vara cancerframkallande.

Eftersom PFAS kan finnas kvar i miljöer i så många år så kommer de tillbaka till människor genom mat och vatten. De sprids även långväga genom luft och vatten, vilket gör dem till ett globalt problem.

F-gaser i köldmedier är inte bara ett problem för växthuseffekter

Många köldmedier som används i värmepumpar idag är så kallade F-gaser, och flera av dessa F-gaser är också PFAS-ämnen. F-gaser har länge varit kända för att bidra kraftigt till växthuseffekten, men Audun påpekar att problemet inte bara handlar om klimatpåverkan utan även om att vissa F-gaser bryts ner till PFAS-ämnen som stannar kvar i miljön.

TFA (Trifluorättiksyra) är ett exempel på detta. Det är det minsta ämnet som räknas som PFAS och det bildas när andra PFAS-ämnen bryts ner i atmosfären.

Alarmerande rapporter om global spridning

Audun berättar att det nyligen publicerades en artikel i den prestigefyllda tidskriften Nature där forskare kallar TFA för ett globalt hot.

Problemet är att TFA ökar i koncentration på land, i färskvatten, sjöar och åar, och tas sedan upp i växter som korn, grönsaker och till och med vindruvor.

Andreas testade sitt eget dricksvatten hemma för PFAS efter alla rapporter i media. Efter att ha skickat provet till experter på RISE fick han beskedet att han kunde "sova lugnt", men det visar på den oro som finns bland allmänheten.

EU-processen – varför tar det så lång tid?

I februari 2023 publicerade ECHA (Europeiska kemikaliemyndigheten) det detaljerade förslaget från Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge om att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-ämnen inom EU. Audun förklarar att processen måste vara grundlig och demokratisk så att alla berörda parter får chans att lämna synpunkter och besluten blir välgrundade och rättvisa.

Under 2023 var förslaget på offentlig remiss i sex månader, och då kom det in över 5 600 kommentarer. Totalt handlade det om över 100 000 sidor med kommentarer som alla ska processas och gås igenom av myndigheterna.

Andreas tycker att allt tar alldeles för lång tid och betonar att tiden alltid är viktig när det gäller kemikaliefrågor, eftersom ämnena fortsätter ackumuleras i miljön medan vi väntar på beslut.

Vad händer nu – tidslinje framöver

ECHA:s vetenskapliga kommittéer, som består av oberoende experter från EU:s medlemsländer, utvärderar nu riskerna för människor och miljö samt samhällsekonomiska konsekvenser. Audun berättar att kommittéerna ska vara klara med sin utvärdering till jul 2025.

Därefter ska rekommendationerna gå till EU-kommissionen som under 2026 ska lägga fram ett förslag till lagtext. EU-kommissionen har sedan frihet att utforma den slutliga lagtexten baserat på kommittéernas rekommendationer.

EU-kommissionen lanserade 2025 sin Chemical Industry Action Plan där de pekar mot att konsumentprodukter ska ha ett brett PFAS-förbud, medan industriell användning kan få undantag för kritiska tillämpningar där alternativ saknas.

Kyl- och värmebranschen har redan börjat ställa om

Andreas påpekar att även om EU inte tagit något beslut ännu, så har kyl- och värmebranschen redan börjat agera. Många företag fattar beslut mot PFAS-ämnen på egen hand. När det gäller köldmedier finns redan naturliga alternativ, vilket gör övergången mer hanterbar än för vissa andra industrier.

I Sverige har Naturvårdsverket under våren kommit med regler kring tillsyn av produktvalsprincipen med fokus på PFAS. De slår fast att alla PFAS är att betrakta som farliga ämnen.

Globala konsekvenser och hårdare domar

Audun nämner den uppmärksammade domen i Italien där elva företagsledare för fabriken Miteni i staden Trissino dömdes till fängelsestraff från två år och åtta månader upp till 17 år för PFAS-utsläpp som förorenat dricksvatten för hundratusentals människor. Detta visar att samhället börjar ta miljöbrotten på allvar med hårdare konsekvenser.

Tyskland har också tagit initiativ genom att föreslå att TFA ska klassificeras som reproduktionsskadligt och som persistent i miljön.

En snabb lösning för kyl- och värmebranschen

Andreas berättar att enligt statistik från Kemikalieinspektionen står köldmedier för cirka 63% av det totala utsläppet av PFAS. "Om köldmedier verkligen står för så stor del av PFAS-utsläppen så är det en bra början att fokusera där, för det finns naturliga alternativ vilket gör att branschen ganska snabbt kan byta ut dessa köldmedier", säger han.

Andreas ser stora affärsmöjligheter för branschen när Europa ställer om från gas till värmepumpar samtidigt som PFAS fasas ut. Det kommer behövas många fler installatörer och konsulter som kan arbeta med naturliga köldmedier.

Ett demokratiskt men långsamt beslut

Både Andreas och Audun tycker att den demokratiska processen tar tid, men att den är nödvändig.

Audun betonar att processen går framåt även om den tar tid. Han hoppas att mycket kommer att vara avklarat när EU-kommissionens slutliga förslag kommer 2026. Det avgörande blir då hur omfattande PFAS-regleringen blir och om den följer de ursprungliga planerna för ett brett förbud.

Vill du veta mer om PFAS-förbudet och hur det påverkar kyl- och värmebranschen?

Lyssna på hela podden med Audun och Andreas där de går in på ännu fler detaljer.

Har du frågor om naturliga köldmedier och PFAS-fria alternativ? Vi på Enrad har över 15 års erfarenhet av att arbeta med naturliga köldmedier och svarar gärna på dina frågor. Maila oss på info@enrad.se.