Storyn bakom förstasidorna: Aftonbladets granskning av återvinningsbluffen

Storyn bakom förstasidorna: Aftonbladets granskning av återvinningsbluffen

Hösten 2025 hamnade köldmedier på förstasidan hos Aftonbladet. Bakom granskningen stod tre journaliststudenter som med dold kamera, en air tag och hårt grävjobb avslöjade systematiska miljöbrott inom återvinningsbranschen.

I podden berättar Fabian Ahlbom, en av studenterna bakom granskningen, hur det gick till – och Andreas Bäckäng, vd på Enrad, delar sina perspektiv från branschen.

Lyssna på avsnittet eller läs sammanfattningen här:

Tre studenter och ett tips som växte till en skandal

Det började som ett skolprojekt. Fabian Ahlbom och två kursare på journalisthögskolan i Stockholm skulle under sin kurs i grävande journalistik driva ett eget projekt. En av studenterna hade läst om ett svenskt företag vid namn Svensk Freonåtervinning som misskött sin hantering av uttjänta kylmöbler. Det skulle även ha funnits videomaterial.

Ingen av dem kunde någonting om köldmedier, kylmöbler och EU-förordningar när de började. För att sätta sig in i ämnet sökte sig Fabian bland annat till podden 1,5 grader, efter ett tips från en expert från Svenska Kyl- och Värmepumpsföreningen. Fabian berättar att han betat igenom avsnitt om köldmedier, PFAS och regelverk och att det blev vägledning i ett annars snårigt ämne.

Läs granskningen i Aftonbladet här.

Här hittar du Svensk Freonåtervinnings svar till granskningen.

Grävmaskinen, gasmolnet och luften som inte ljuger

Det videomaterial som låg till grund för granskningen visar hur Svensk Freonåtervinning använder en grävmaskin för att krossa luftvärmepumpar. I bakgrunden syns högar med söndermalda kylskåp. Från utedelen på värmepumpen stiger ett stort vitt moln av gas rakt ut i luften.

Fabian berättar att personer som tidigare arbetat på anläggningen uppger att den här metoden används regelbundet, ibland en gång i veckan. De väljer ofta kvällar och helger när det rör sig färre människor vid anläggningen – för att kunna hantera så många enheter som möjligt ostört.

Vad är det egentligen som släpps ut?

Andreas förklarar att det beror på vilket köldmedium som finns i aggregatet. De produkter som Svensk Freonåtervinning tar emot – kylskåp, frysar och luft/luft-värmepumpar – är med stor sannolikhet uttjänta. Då handlar det troligen om äldre HFC-köldmedier som är extremt potenta växthusgaser – ibland flera tusen gånger värre för klimatet än vanlig koldioxid.

Nyare produkter innehåller i stället HFO eller blandningar av HFC och HFO. HFO bryts ned till PFAS-ämnen – ett samlingsnamn för tusentals ämnen som inte bryts ned i naturen och som påverkar både människor och djur. Andreas påpekar att HFC nu fasas ut och ersätts av just HFO, vilket innebär att framtidens aggregat kommer innehålla mer av dessa ämnen. Om hanteringen då fortsätter som den gör idag får det allvarliga konsekvenser för både miljö och hälsa.

Vill du lära dig mer om PFAS och vad som är på gång kring ett eventuellt förbud? Lyssna på det här avsnittet av 1,5 grader: Vad är status gällande förslaget att förbjuda PFAS?

Air tagen som följde med till Pakistan

För att visualisera hur hanteringen faktiskt ser ut köpte journaliststudenterna ett begagnat kylskåp med freon i och fäste en air tag på kompressorn. De åkte till Svensk Freonåtervinnings anläggning, spelade nyfikna och halvt ovetande, och lämnade in kylskåpet. En arbetsledare tog emot dem, tog betalt och visade hela anläggningen. Han försäkrade, ovetandes om att han filmades, att grävmaskinen inte används i återvinningsprocessen.

Sen följde de kompressorns resa via spåraren. Den passerade en hamn i Tyskland och dök upp i Pakistan en månad senare.

Fabian berättar att de via länsstyrelsens handlingar redan tidigare hittat ett kontrakt som Svensk Freonåtervinning har med ett pakistanskt företag, och att länsstyrelsen vid ett tillfälle stoppat sex containrar med kompressorer på väg dit. Bedömningen var att exporten var olaglig, eftersom kompressorerna inte hade tömts på gas och olja innan de skickades iväg.

Andreas säger att alla som skickar avfall till tredje land i princip sopar skiten under mattan. Man kan aldrig kontrollera vad som händer när det väl åkt iväg och det görs enbart för att tjäna mer pengar.

Branschen borde reagera starkare

Granskningen fick snabba reaktioner från politiker. Klimat- och miljöministern kommenterade, riksdagspartier krävde skärpt lagstiftning, större befogenheter för tillsynsmyndigheter och Socialdemokraterna ville införa en ny rubricering: synnerligen grovt miljöbrott.

Andreas är inte förvånad över reaktionerna. När något får uppmärksamhet sticker folk ut näsan, säger några väl valda ord – och sen faller det i glömska. Det som verkligen behövs är att kostnaden för återvinning läggs in tidigt i köp- och säljledet, så att ägaren av produkten bär ansvar hela vägen tills den dagen produkten är återvunnen. Ansvaret ska inte hamna hos samhället i efterhand.

Och branschen själv – varför denna tystnad?

Andreas tror att många anser att återvinningen är utanför deras ansvar. “Det är inte vi som krossade grejerna.” Men Andreas menar att det inte håller. Sätter man en produkt på marknaden bär man ansvar för den hela vägen.

Naturliga köldmedier löser problemet från grunden

För Andreas är granskningen ytterligare en bekräftelse på något han länge drivit. Väljer man naturliga köldmedier finns det ingenting farligt att hantera vid återvinning. Ingen kan tjäna pengar på att fuska. Ingen riskerar att hamna med stora oväntade kostnader när produkten ska tas ur drift.

Han lyfter också EPD – Environmental Product Declaration – som ett viktigt verktyg framöver. Den beaktar hela produktens livscykel och tvingar tillverkaren att ta ställning till hur återvinningen ska hanteras och vem som bär kostnaden. Andreas säger att de som inte ställt om till naturliga köldmedier kommer få det jobbigt när EPD-kraven ökar, och att det kommer tvinga fram ett ärligare samtal om vad en produkt faktiskt kostar – från installation till återvinning.

Vi har ett helt avsnitt om just klimatavtrycket i ett längre perspektiv – lyssna här: Vad påverkar klimatavtrycket mest – värmepumpen eller elen?

Fabian tror att det finns mer att gräva i. Där det går att tjäna pengar och ta genvägar,kan vi räkna med att det kommer ske. Och tillsynsmyndigheter som aviserar sina besök i förväg hittar sällan grävmaskinen i drift.

Vill du höra hela samtalet med Fabian och Andreas?

Lyssna på avsnittet och hör av dig till oss på info@enrad.se om du har frågor kring köldmedier och återvinning.