Allt du behöver veta om ammoniak R717

Allt du behöver veta om ammoniak R717

Vilka regelverk finns det kring ammoniak, och vad behöver man tänka på vid tillverkning och installation av aggregaten?

I poddavsnittet ”Allt du behöver veta om ammoniak” har vi med oss experten Leif Olsson, och Andreas Bäckäng, VD på Enrad. Tillsammans gräver de djupare i köldmediets fördelar och nackdelar.

Lyssna på avsnittet eller läs sammanfattning här.

Ammoniak har funnits i 150 år

Gemene man tänker förmodligen på den skarpa, fräna doften när de hör ordet ammoniak. Man har kanske kommit i kontakt med ämnet genom ett rengöringsmedel eller liknande.

Men för Leif är det något som funnits i familjens blod i flera generationer. Fast det är inte så allvarligt som det låter, säger han. Det han menar är att han har jobbat med ammoniak sedan han var 19 år. Innan dess arbetade hans farfar och pappa med detsamma. Och nu arbetar Leif och hans son tillsammans på företaget Francks kylindustri.

Andreas känsla är att det är vanligt att folk som jobbar med ammoniak är väldigt hängivna, ”lite som en kult”. Leif håller med och säger att ammoniak är ett väl beprövat ämne som är bra att arbeta med.

Vanligtvis används ammoniak i stora industrier där det behövs mycket effekt samt till ishallar och bandybanor.

Ammoniak har funnits som köldmedium i 150 år och Leif tror att det kommer finnas minst lika länge till. Det kanske inte kommer utvecklas så mycket mer. Men det är lite som McDonalds, du vet vad du får när du jobbar med det. Vi har övervunnit alla utmaningar under åren som gått.

Den starka doften varnar tidigt vid läckage

Precis som med alla köldmedier sker det ibland olyckor med ammoniak. Men inte särskilt ofta. Enligt Andreas är en utmaning med att arbeta med naturliga köldmedier generellt att man lägger så mycket fokus på de fåtal olyckor som skett.

De flesta av dem hände för många år sedan då man inte hade kunskap om köldmediet och aggregaten var inte lika färdigutvecklade som de är idag. Numera är de säkra och det finns massor av kunskap att inhämta.

Samma sak gäller ammoniak. En fördel med ammoniak är att om det skulle läcka från ett aggregat känner man det snabbt på lukten.

Redan vid 5 ppm, ett värde som visar hur mycket koncentration det är av ammoniak i luften, kan du upptäcka ämnet. Vid 25 ppm är lukten tydlig och vid 50 ppm börjar det brännas lite i ögonen, ljumskarna och armhålorna. Men det är först när det närmar sig 3500 ppm som ammoniak är dödligt.

Att man kan känna lukten redan vid 5 ppm ger alltså en tidig varningssignal och man har tid på sig att åtgärda problemet.

Regler och säkerhet kring ammoniakanläggningar

Precis som propan och propen finns ammoniak i köldmediegrupp 1, vilket innebär att det finns mer risker med dessa köldmedier.

Men betyder det att de är farliga att använda?

Man skulle kunna säga att det är tvärtom, förklarar Leif. När det kommer till köldmedier i kategori 1 finns det många krav och regler kring säkerheten. Aggregaten måste byggas på ett visst sätt. Sedan testas och kontrolleras allt in i minsta detalj av tredjepart. Det räcker inte med egenkontroll.

För koldioxid och syntetiska köldmedier finns inte den här typen av krav. Det gör att mycket går igenom utan någon som helst kontroll. Leif säger att många ser ordet ”egenkontroll” som ”ingen kontroll”, tyvärr.

När det kommer till ammoniak, måste allt från svetsning till installation utföras av personer med certifikat och rätt kompetens. Därefter kontrolleras trycket, hållfastheten, materialet, att den är lämpad för sitt användningsområde, att den inte tagit skada under tillverkningen, med mera.

Därför kan man enligt Leif säga att köldmedier som hamnar under kategori 1 är ett säkrare alternativ.

Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för säkerheten

När en anläggning är färdig och kontrollerad lämnas alla protokoll och bruksanvisningar över till arbetsgivaren, alltså den som beställt anläggningen.

Som arbetsgivare är man skyldig att upprätta riskbedömningar, program för tillsyn, livstidsbedömning och bevakning för att undvika och förebygga olyckor. Alla kylanläggningar behöver kontrolleras en gång per år, berättar Leif.

Olyckor kan ske. Men har man gjort allt enligt de krav och regler som finns är det extremt ovanligt.

Avslutningsvis säger Leif att ammoniak och kolväten är framtidens köldmedier. Det är det vi kommer använda. Andreas håller med och säger att oavsett om man använder ammoniak, propan, propen eller koldioxid är det bra för miljön. Syntetiska köldmedier ska bort.

Vill du veta mer om ammoniak? I podden går vi in på ännu fler detaljer kring regelverk, verkningsgrader och säkerhet. Vi har också skrivit en artikel om ammoniak här.

På Enrad kan du som installatör utbilda dig inom hantering av naturliga köldmedier. Du hittar mer information på vår hemsida och du är alltid välkommen att kontakta oss direkt på info@enrad.se vid frågor.